…ser ut så här:
Tydligen förväntas man ha någon som hjälper en under sjukhusvistelsen som inte fungerar som på hemmaplan. Kan nog vara tryggt också med tanke på att långt ifrån alla pratar engelska och än mindre svenska…
Nåja, god natt från mig!
…att knyta ihop säcken.
Berätta hur det blev till slut så att ingen behöver undra. Inte för att jag kanske överhopats med frågor men ändå! Lite ansvarskänsla har jag.
Det gäller alltså vår morgontidning. Sydsvenskan som vi bestämde oss för att säga upp. Ingen hade tid att läsa den…
…men det blev vist ganska så tomt.
Därför nappade vi på att få tidningen fredag-söndag men inte mitt i veckan. Alldeles perfekt så nu har vi tecknat ett nytt abonnemang och fortsätter på den inslagna vägen. Blev för tomt utan!
Att tidningen uteblev i lördags och söndags är en annan femma men nu ni slipper i alla fall att undra…
…sonens nya liv fick vi igår.
Skype gjorde att vi dels fick se honom, dels hans nya bostad.
Ett fräscht rum på första våningen vilket var lite synd för han vågar inte lämna sitt fönster öppet. Men som han lätt ironiskt påpekade så var där kallt nog ändå. Inte stort men funktionellt och nätet fungerade direkt! Bor i samma korridor som fyra tjejer och alla verkade trevliga. Klasskompisen en trappa upp.
Pengarna hade rullat för i princip inget ingick. Husgeråd och allt hade fått införskaffas. För övrigt verkade allt bra och mottagandet hade skett med pompa och ståt. Lite festligare traditioner än vid våra universitet.
Så fick vi hans adress.
Om vi ville skicka något…
…och varför inte!
I hans lägenhet hittade vi två obetalda räkningar som kan få gå iväg. Fast något säger mig att han hade något annat i åtanke.
Minns kanske paketen som skickats till yngsta fröken… Hennes kollega blev förresten ormbiten i går och ligger på sjukhus. Så nu fick jag ytterligare en sak att oroa mig för…
Så måndag på det!
Senaste kommentarer