Tantvarning eller inte…

 

…men jag har blivit med hatt!

På väg in i lokala affären passerade vi stället med reavaror.

50% på ordinarie priser och där hängde den. Först testade jag den mest på skoj men sedan så började jag fundera.

Funderade på hur varmt det var vid Karnaktemplet i Luxor eller vid Knossos på Kreta. För att inte tala om på torget i Siracusa…

…och hur jag varje gång sade till Husse ”Jag borde köpa mig en solhatt!”

Nu är jag ägare till en solhatt och det ösregnar ute. Men efter regn kommer solsken och skulle jag mot all förmodan hamna i Karibien så kan den vara bra att ha…

Att beställa mina nya tofflor och välja motiv gick snabbt. Den klassiska modellen men denna gång med ett hjärta på och så en liten gås i mitten. Lite billigare än väntat så fortfarande har jag en summa kvar på detta urtrevliga presentkort som jag fick av barnen!

Så här långt är jag väldigt nöjd!

Äh, vi kör…

 

…en repris igen!

Blir bra det här!

Ärligt talat…

…så ville jag skriva något positivt, trevligt och gärna underhållande!

Som ett kinderägg!

Tre överraskningar i ett.

Men jag kom av mig. Lyckades inte alls med min förutsättning och då får det bli som det blir.

Hellre ett tråkigt och dystert blogginlägg än ett som inte är äkta.

För just nu så lider jag av:

Inte så att jag ägnar mig åt aktiviteterna under punkt 2 men nummer 1 stämmer bra in just nu och det är förbaskat jobbigt att känna så.

Det som stör mig är oförmågan att kunna hjälpa hur gärna man än vill. Vanmakten…

Sedan noterade jag att några gråa hår plötsligt fanns in min lugg men det tar jag med fattning! På den fronten verkar jag ha goda gener vilket alltid är något Dessutom ska äldsta fröken och jag beställa nya trätofflor i dag. Min present från barnen…

…så ljusglimtar finns!

Alltid bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Trevlig lördag!