På dagen 27 år sedan…

…Husse och jag träffades! Ja, så länge sedan är det verkligen! Själv kan jag inte förstå att det har gått så många år men när jag ser på barnen så inser jag att visst är det så. Vi träffades på en privat fest här i vår lilla håla som vi bor i. Egentligen var jag inte så intresserad först utan retade mig mest på en tjejkompis som alltid skulle kasta sig över alla nya killar. Det slog aldrig fel, inte denna gång heller. Men då slog jag till och lade in en stöt och på den vägen är det.

Så förlovning, bröllop, hus, tre barn och snart två hundar senare har det alltså gått 27 år och vi hänger fortfarande ihop. Glädje och sorg har kantat vår väg men så är ju livet. Antingen är vi båda av segt virke eller så får man vad man förtjänar. Fast kanske är det ändå så att vi är som gjorda för varandra Ja, så är det nog på något vis och även om många kanske inte alls tycker det verkar spännande så är det ändå härligt, tryggt och bra och jag skulle inte vilja byta ut Husse!

Men det är också en helt vanlig fredag och jag ska köra den ordinarie ritualen nämligen jobba till lunch, därefter långrunda med Herr Hund och sedan dessvärre en sväng med dammsugaren. Det börjar åter igen knastra under fötterna och hemmet behöver en uppryckning ur det allmänna förfallet

Finfin fredag gott folk!